Vad är yrsel?

Yrsel beskriver en känsla av att balansen inte fungerar som den ska. Man kan känna sig ostadig, uppleva att omgivningen snurrar eller få en snurrig och vinglig känsla​. Vissa beskriver det som att marken gungar under fötterna eller att man håller på att svimma. Yrsel är ett symtom – inte en egen sjukdom – som många upplever någon gång. Det är oftast ofarligt och går över snabbt​. Faktum är att det är mycket vanligt att bli tillfälligt yr någon gång ibland, till exempel om man reser sig hastigt. Det är också väldigt ovanligt att yrsel skulle vara det enda tecknet på en allvarlig sjukdom. Trots att yrsel nästan alltid är harmlöst kan det kännas mycket obehagligt och skrämmande när det pågår​. Om yrseln är kraftig kan den åtföljas av illamående och det kan bli svårt att orientera sig. Många blir oroliga eller rädda när de drabbas av kraftig yrsel – en naturlig reaktion eftersom balansen är så grundläggande för vårt välbefinnande. Som tur är brukar episoder av yrsel vara kortvariga. I det följande går vi igenom varför yrsel uppstår, vanliga orsaker, vad yrsel kan vara tecken på och hur man kan behandla yrsel.

Vad beror yrsel på?

Yrsel uppstår när det blir en störning i balansfunktionen i kroppen​. Kroppen har flera system som samarbetar för att vi ska hålla balansen:

• Balansorganen i innerörat: Registrerar rörelser och position av huvudet.
• Ögonen: Ger hjärnan visuell information om omgivningen och kroppens rörelse i rummet.
• Känseln i muskler och leder (proprioception): Nervceller i muskler, senor och leder känner av kroppens läge och rörelse. Särskilt många sådana sensorer finns i fötterna och nacken​.

Hjärnan fungerar som kroppens balanscentral. Den tar emot signaler från inneröronens balansorgan, från synen och från känseln i muskler/leder, och samordnar all information till en helhetsbild av kroppens läge. Om allt fungerar normalt märker vi inte av detta komplexa samspel – vi känner oss stadiga och i balans.

Yrsel beror ofta på att signalerna från de olika sinnesorganen inte stämmer överens. Hjärnan får då motstridiga budskap om kroppens position och rörelse, vilket skapar en “konflikt” i balanssystemet​. Det är denna konflikt som gör att vi upplever yrsel. Till exempel kan problem i ena innerörat få hjärnan att tro att vi rör oss, fast vi egentligen är stilla – och då känns det som att rummet snurrar. Eller om blodtrycket faller hastigt kan hjärnan få för lite syre, vilket ger en svimningskänsla. Yrsel är alltså ett tecken på att balansinformationen inte bearbetas normalt i kroppen för stunden.

Balanssinnet är känsligt. Även relativt små störningar kan ge påtagliga symtom. Stress, oro och trötthet kan också påverka hjärnans förmåga att hantera balansinformationen. Till exempel kan stark stress eller ångest göra att man känner obalans och blir yr utan att det finns någon fysisk skada​. Sammanfattningsvis finns det många olika mekanismer som kan orsaka yrsel – från örats balansorgan och blodcirkulationen till nackens muskler och psyket. I nästa avsnitt går vi igenom några av de vanligaste orsakerna mer ingående.

Yrsel – vanliga orsaker

Det finns en mängd olika tillstånd som kan orsaka yrsel. Här fokuserar vi på några av de vanligaste orsakerna: kristallsjuka, blodtrycksrelaterad yrsel, nackspänningar och stress. Dessa är alla godartade (ofarliga) orsaker som många drabbas av någon gång. Givetvis kan yrsel också ha andra orsaker – vi nämner kort fler exempel senare – men följande fyra är särskilt vanliga hos annars friska personer.

Kristallsjuka (godartad lägesyrsel, BPPV)

Kristallsjuka – även kallad godartad lägesyrsel eller BPPV (Benign Paroxysmal Positional Vertigo) – är en av de allra vanligaste orsakerna till intensiv yrsel. Tillståndet beror på att små kalkkristaller i innerörat har lossnat och hamnat på fel plats i balansorganets vätskefyllda gångar​. När kristallerna rör sig i båggångarna vid huvudrörelser, skickas felaktiga signaler till hjärnan om att huvudet roterar mer än det faktiskt gör. Resultatet blir plötsliga yrselanfall vid vissa rörelser. Typiska symtom vid kristallsjuka är:

• Karusellyrsel vid huvudrörelser: Ofta utlöser snabba lägesändringar yrsel, t.ex. när man vänder sig i sängen, lägger sig ner eller reser sig upp​. Yrseln varar vanligtvis under en kort stund (sekunder upp till någon minut) innan den avtar.
• Omgivningen snurrar: Man kan uppleva att rummet eller omgivningen snurrar kraftigt, vilket kallas rotatorisk yrsel (vertigo).
• Balansproblem och illamående: Under anfallet känner man sig mycket ostadig. Det är vanligt att må illa och kanske kräkas vid kraftiga attacker​.

Blodtrycksrelaterad yrsel (ortostatisk yrsel)

En annan mycket vanlig orsak till yrsel är snabba förändringar i blodtrycket. Hjärnan är beroende av jämnt blodflöde och tillräckligt blodtryck för att få syre. Om blodtrycket plötsligt sjunker kan man bli yr eller till och med svimma av syrebrist till hjärnan. Det klassiska exemplet är att man känner sig yr när man reser sig hastigt upp från sittande eller liggande – då hinner inte blodtrycksregleringen med och blodet rusar ner mot benen. Blodtrycket faller tillfälligt och hjärnan får för lite blod ett ögonblick, vilket leder till yrsel eller “svartnar för ögonen”​. Denna typ av yrsel kallas ibland ortostatisk yrsel (ortostatisk hypotension).

Blodtrycksfallsyrsel känns ofta mer som en svimningskänsla än som karusellyrsel. Man kan bli kallsvettig, få tunnelseende, det kan flimra för ögonen och man behöver sätta sig ned snabbt för att inte förlora medvetandet. Yrseln går vanligtvis över inom några sekunder när kroppen hunnit anpassa blodtrycket eller man lagt sig ner.

Vanliga situationer där blodtrycksrelaterad yrsel uppstår:

• När man reser sig upp snabbt från sängen på morgonen.
• Efter att ha stått stilla länge (blod samlas i benen).
• Efter ansträngning eller bastubad – värme vidgar blodkärlen och kan ge blodtrycksfall.
• Intag av alkohol eller vissa läkemedel (t.ex. blodtryckssänkande eller vätskedrivande medicin) som gör att blodtrycket lättare sjunker​..

Blodtrycksorsakad yrsel är i sig inte farlig, men det kan förstås vara riskabelt om man svimmar i fel situation (man kan ramla och skada sig). Om du ofta upplever denna typ av yrsel bör du nämna det för din läkare – ibland kan mediciner behöva justeras eller underliggande orsaker (t.ex. vätskebrist, hjärtrytmrubbningar eller blodbrist) utredas.

Nackspänningar och nackutlöst yrsel

Problem i nacken – till exempel muskelspänningar, stelhet eller skador i nackens leder – kan hos vissa ge upphov till yrsel. Denna typ av yrsel kallas cervikogen yrsel eller nackutlöst yrsel. Mekanismen bakom är inte helt klarlagd, men nacken spelar en viktig roll i balanssinnet. Nackens muskler och leder innehåller extra många känselsensorer (proprioceptorer) som informerar hjärnan om huvudets position i förhållande till kroppen​. Om dessa signaler från nacken blir störda – till exempel på grund av extrema muskelspänningar eller nackskador – kan hjärnan få felaktig information om huvudets läge. Då uppstår en mismatch mellan nackens information och balansorganens/ögonens information, vilket tros kunna leda till en ostadighetsyrsel​.

Typiskt för nackutlöst yrsel är att man känner sig mer ostadig än snurrig. Ofta beskriver patienter en diffus gungande känsla, att det är svårt att hålla balansen eller att det känns som att gå på en ostadig båt. Ren karusellyrsel (snurrkänsla) är mindre vanlig vid nackorsak – om man upplever tydlig snurrande yrsel är det oftare innerörat som är problemet​. Nackrelaterad yrsel kommer ofta gradvis och kan vara ihållande över längre tid, till skillnad från t.ex. kristallsjuka som ger korta attacker.

Ofta finns nacksmärta eller nackstelhet med i bilden​. Det vanliga scenariot är att någon haft ont eller spänt i nacken en tid (kanske på grund av stress, dålig arbetsställning eller en gammal skada), och så börjar de även känna sig yra. Vissa kan märka att yrseln förvärras när nacken är som stelast eller vid vissa huvudrörelser, men det är inte alltid så tydligt.

Det är viktigt att påpeka att cervikogen yrsel är en uteslutningsdiagnos. Det vill säga, läkare måste först utesluta andra vanliga orsaker (som inneröreproblem, neurologiska orsaker etc.) innan man kan slå fast att yrseln kommer från nacken​. Det finns inga enkla tester som bevisar nackutlöst yrsel, vilket ibland gör diagnosen knepig. Men om en person både har betydande nackbesvär och yrsel av ostadighetskaraktär – och man inte hittar någon annan förklaring – då kan cervikogen yrsel vara förklaringen. Behandlingen riktas då mot nacken (se avsnitt om behandling). Ofta kan träning och behandling av nackens muskler och leder hjälpa mot yrseln i sådana fall​.

Stress, oro och psykisk spänning

Psykiska faktorer som stress och ångest är en vanlig utlösande orsak eller bidragande faktor till yrsel. När vi är oroliga eller stressade är kroppens nervsystem i högre beredskap – ”på helspänn” – vilket kan göra oss mer känsliga för intryck. Många har upplevt hur yrsel kan komma i samband med panikångest eller kraftig oro, till exempel under en panikattack eller vid hyperventilering. Mekanismerna bakom psykogena yrselkänslor är komplexa, men bland annat kan andningen påverkas (man andas snabbt och ytligt vid ångest, vilket kan ändra syra-basbalansen i blodet och ge yrsel). Vid långvarig stress spänner man också ofta muskler (t.ex. i nacke och axlar), vilket i sin tur kan bidra till balansstörningar som nämnts ovan.

Stressrelaterad yrsel upplevs ofta som en konstant obalans eller ostadighet snarare än plötsliga anfall. En del beskriver en ständig mild svindelkänsla, ett “huvudet är inte med”-tillstånd eller diffus yrsel som kommer och går under dagen. Det kan också vara kopplat till yrsel i vissa miljöer – till exempel att man känner sig ostadig i folkmassor, i mataffärer med långa rader av hyllor, eller på broar och öppna platser. Tidigare kallades en del av dessa fall för “fobisk postural yrsel”, vilket numera benämns funktionell yrsel eller PPPD (Persistent Postural-Perceptual Dizziness). Det innebär att ursprunget kan ha varit en fysisk störning (t.ex. en kristallsjuka eller migrän) men att yrselkänslan lever kvar som en mer funktionell störning i balanssystemet, ofta underhållen av ångest eller spänning​. Det positiva är att även denna typ av yrsel är godartad: den beror inte på någon allvarlig sjukdom, och den kan behandlas med rätt åtgärder (vanligen kombination av fysioterapi, stresshantering och ibland läkemedel).

Sammanfattningsvis kan stress och psykisk spänning både utlösa yrsel direkt och förvärra yrsel av annan orsak. Många gånger uppstår en ond cirkel: man blev kanske yr av en annan anledning först, men själva upplevelsen skapade sådan oro att man började utveckla en mer kronisk yrselbenägenhet. Att förstå sambandet mellan psyke och balans är viktigt – om man lider av yrsel utan klar fysisk orsak kan det vara värdefullt att lära sig stresshantering och kanske få stöd av en psykolog.

Vad kan yrsel vara tecken på?

Yrseln i sig är oftast inte farlig, men vad beror den på? I de allra flesta fall – som vi beskrivit ovan – är orsaken godartad (ofarlig) och tillståndet övergående. Ibland kan dock yrsel vara ett symtom på en underliggande sjukdom som kan behöva behandling. Ofta rör det sig då om sjukdomar som påverkar antingen balansorganen direkt eller cirkulationen/nerverna i kroppen. Här går vi igenom några exempel på vad yrsel kan vara ett tecken på – från vanliga men mindre farliga tillstånd, till mer ovanliga men allvarligare. Kom ihåg att yrsel nästan aldrig är det enda symtomet vid allvarlig sjukdom; det är kombinationen med andra symtom som kan signalera något farligt​.

Vanliga (ofta ofarliga) tillstånd som ger yrsel:

• Migrän: Vissa personer får yrsel eller balansstörning i samband med migränanfall (så kallad vestibulär migrän). Då kan yrseln komma tillsammans med huvudvärk eller aura-symtom.

• Öroninflammationer: En infektion i innerörat eller balansnerven (t.ex. vestibularisneurit eller labyrintit) kan orsaka kraftig yrsel som kommer plötsligt och kan vara i dagar. Detta beror på att balansorganet tillfälligt slås ut på ena sidan. Det är mycket obehagligt men brukar läka ut så småningom.

• Ménières sjukdom: En sjukdom i innerörat där episoder av yrsel uppträder tillsammans med hörselnedsättning och ringningar i örat. Anfallen kan vara dramatiska men är inte livshotande.

• Läkemedelsbiverkningar: Flera vanliga mediciner kan ge yrsel som bieffekt – exempelvis blodtrycksmediciner (som nämnts), lugnande medel, sömnmedel, antidepressiva eller mediciner mot epilepsi. Om yrseln började efter insättning eller dosändring av ett läkemedel bör man misstänka en koppling.

Allvarligare tillstånd som kan ge yrsel:

• Hjärtsjukdomar: Yrsel kan vara ett symtom på hjärtrytmrubbningar (arytmier) eller hjärtinfarkt, då oftast kombinerat med symtom som bröstsmärta, hjärtklappning eller svimning​. Om hjärtat pumpar ineffektivt får hjärnan för lite blod, vilket kan visa sig som yrsel eller svimningskänsla.

• Slaganfall i hjärnan: Både stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan) och TIA (övergående syrebrist i hjärnan) kan ge yrsel. Framförallt slaganfall som drabbar lillhjärnan eller hjärnstammen kan yttra sig som akut svår yrsel och balansproblem. Vid stroke har man dock nästan alltid andra symtom samtidigt, till exempel svår huvudvärk, förlamningar, domningar, talsvårigheter eller synbortfall​.

• Allvarliga infektioner: En kraftig infektion i kroppen (t.ex. blodförgiftning/sepsis eller hjärnhinneinflammation) kan ge yrsel som en del av symptombilden, ofta i kombination med hög feber, påverkat allmäntillstånd och andra symtom (beroende på infektionens art).

• Blodbrist (anemi): Uttalad blodbrist, t.ex. på grund av järnbrist eller kronisk sjukdom, leder till nedsatt syretransport i blodet. Då är det vanligt att känna sig yr och svag, särskilt vid ansträngning. Ofta finns också trötthet, andfåddhet och blekhet med vid anemi.

• Neurologiska sjukdomar: Olika sjukdomar i nervsystemet kan ge yrsel eller ostadighet. Exempel är Parkinsons sjukdom (kan ge balansproblem), multipel skleros (MS) (ibland perioder av yrsel vid skov), eller ovanliga tillstånd som hjärntumör i balansnerven (vestibularisschwannom) som kan ge tilltagande yrsel och ensidig hörselnedsättning​. Dessa tillstånd utvecklas ofta långsamt och åtföljs av andra tecken på neurologisk påverkan.

Tecken på en allvarligare orsak till yrseln kan vara om yrseln uppträder tillsammans med:

• Bröstsmärtor eller hjärtklappning: Kan tyda på hjärtinfarkt eller allvarlig hjärtrytmrubbning – ring 112 omedelbart vid misstänkt hjärtproblem​.

• Neurologiska symtom: Till exempel svaghet eller förlamning i armar/ben, ansiktsförlamning, svårighet att prata eller gå, dubbelseende eller kraftig huvudvärk. Dessa kan signalera stroke – sök akut vård​.

• Svår andnöd eller svimning: Om du känner dig yr tillsammans med andningssvårigheter eller om du faktiskt svimmar (tappar medvetandet), kan det röra sig om något allvarligt med hjärta eller lungor​. En svimning som varar längre än någon minut är en varningssignal​.

• Nackstelhet och feber: Kan tyda på hjärnhinneinflammation om det kombineras med yrsel och allmänpåverkan – kräver akut läkarvård.

Observera att dessa situationer är sällsynta. Poängen med att känna till dem är inte att man ska bli orolig i onödan, utan att man ska veta när yrseln behöver utredas akut. Generellt gäller: om yrseln kommer plötsligt och extremt kraftigt, eller om du har yrsel + något av ovanstående symtom, sök vård genast. I annat fall kan man oftast avvakta, vila och se om yrseln går över av sig själv inom kort. Om yrseln är ihållande eller återkommande och påverkar ditt vardagsliv bör du dock kontakta vården för en medicinsk utredning​.

Ostadighet och gungande yrsel

Yrsel kan te sig på olika sätt. Många förknippar yrsel med känslan av att rummet snurrar (klassisk karusellyrsel), men för en del människor yttrar sig yrsel mer som en ostadighetskänsla. Man kan känna sig som att man går på en mjuk madrass eller att golvet gungar – ungefär som efter att man klivit av en båt och fortfarande känner sjögång​. Denna typ av yrsel kallas ibland gungande yrsel eller svajighet. Ostadigheten kan vara konstant eller komma i attacker. Ibland upplevs den tydligast när man står stilla eller går långsamt, medan snabb rörelse paradoxalt nog kan kännas bättre (hjärnan får då tydligare feedback).

Vad beror ostadighetsyrsel på? Ofta handlar det om en mildare störning i balanssystemet som kvarstår efter en första yrselhändelse. Till exempel är det vanligt att känna en viss ostadighet i flera dagar efter en kraftig virusorsakad yrsel (vestibularisneurit) eller efter ett kristallsjukeanfall – även när den akuta yrseln gått över kan balansen kännas “stukad” och man blir lätt lite vimmelkantig innan hjärnan kompenserat klart​. Även personer med nackproblem rapporterar ofta mer gungande yrsel än rotatorisk yrsel​. Vid hög ålder blir ostadighet vanligt som nämnts – de olika balanserande systemen reagerar långsammare, vilket gör att man kan känna sig stadig i ena stunden men svaja till i nästa​.

Det finns också en form av ostadighetsyrsel som är nära kopplad till ångest och kallas funktionell yrsel eller PPPD. Här upplever personen en nästan konstant gungighet eller svindelkänsla, ofta värre när hen står eller går (postural = hållningsrelaterad)​. Denna känsla kan pågå i månader. Ofta startade det med en fysisk yrsel (t.ex. efter en öroninflammation eller period av stress), men sedan “lägger sig inte systemet rätt” och man blir kvar i ett ostadigt tillstånd. Det positiva är att även detta går att behandla med tid och träning – hjärnan kan lära om sig. Många blir hjälpta av balansträning hos fysioterapeut, ibland kombinerat med psykologiskt stöd eller läkemedel som dämpar ångestresponsen. Forskning har till exempel visat att SSRI-läkemedel (en typ av antidepressiva) kan hjälpa vid långvarig funktionell yrsel i vissa fall​. Men ofta räcker det med övningar och gradvis exponering för de situationer som framkallar ostadigheten, så att hjärnan vänjer sig.

Behandling av yrsel

Behandling av yrsel beror alltid på orsaken. Yrsel i sig är ju bara ett symtom, så första steget är att ta reda på vad som ligger bakom. Ibland hittar man en tydlig orsak som är enkel att åtgärda, ibland behövs en kombination av behandlingar. Här går vi igenom vanliga behandlingsstrategier för yrsel.

Behandling utifrån orsak

Som sagt riktas behandlingen mot det som orsakar yrseln​. Några exempel:

• Läkemedelsorsakad yrsel: Om yrseln beror på en medicin du tar, kan läkaren behöva justera dosen eller byta preparat​. Byt aldrig medicin på egen hand, men diskutera med din läkare om du misstänker att dina piller gör dig yr.

• Kristallsjuka: Detta kan i de flesta fall behandlas med enkla manövrar. En vanlig metod är Epleys manöver, där en vårdgivare leder patienten genom ett series av specifika huvud- och kroppslägen. Syftet är att förflytta de lösa kristallerna tillbaka till sitt ursprungliga ställe i innerörat​. Behandlingen tar bara några minuter och lyckas ofta på 1–2 försök. Ibland kan man få utföra övningar hemma själv (t.ex. Brandt-Daroff-övningar) om besvären kvarstår. För svårare fall av kristallsjuka finns även särskild utrustning, till exempel en roterande behandlingsstol, som kan göra mycket precisa lägesförändringar av huvudet​.

• Blodtrycksrelaterad yrsel: Här handlar behandlingen främst om förebyggande åtgärder. Res dig försiktigt (sätt dig upp en stund innan du ställer dig upp helt), drick ordentligt med vätska, undvik alkohol i större mängder och stå inte still för länge. Om lågt blodtryck är ett stort problem kan läkare också överväga läkemedel som höjer blodtrycket. Vid svimningstendens kan kompressionsstrumpor hjälpa genom att öka blodets återflöde från benen.

• Nackrelaterad yrsel: Behandlingen fokuserar på att lindra nackbesvären, eftersom yrseln då oftast också försvinner​. Det kan innebära sjukgymnastik/fysioterapi med övningar för nackens styrka och rörlighet, manuell terapi (t.ex. massage, mobilisering eller manipulation av nackens leder) för att minska muskelspänning och förbättra rörlighet, samt ergonomiska råd för att undvika överbelastning av nacken. En naprapat eller kiropraktor kan hjälpa till med behandling av nackens muskler och leder, vilket i många fall lindrar yrseln om den kom från nacken​.

• Stress/ångestutlöst yrsel: Här är lugnande besked och förståelse av tillståndet en viktig del av behandlingen. Att veta att yrseln inte beror på något farligt kan i sig minska oron och symtomen. Stresshantering är centralt – det kan handla om avslappningsövningar, andningsteknik, samtalsterapi eller KBT för att hantera ångest. Ibland kan läkare förskriva tillfällig medicin mot ångest eller SSRI-läkemedel om yrseln är kopplad till paniksyndrom eller utmattning​medicinskapm.se. Fysisk aktivitet är också hjälpsamt, då det sänker stressnivåerna och stärker balanssystemet.

Balansträning och rehabilitering

Oavsett orsak till yrseln visar erfarenhet att balansträning och fysisk aktivitet nästan alltid har en positiv effekt​. Genom träning kan hjärnan anpassa sig och bli bättre på att hantera felaktiga signaler. En fysioterapeut (sjukgymnast) kan ge specifika övningar för balans och ögon/huvud-koordination som är anpassade efter just din typ av yrsel. Studier och beprövad erfarenhet har visat att sådan vestibulär rehabilitering kan påskynda tillfrisknandet vid t.ex. vestibularisneurit och minska symtomen vid kronisk ostadighetsyrsel​.

Enkla balansövningar kan man ofta göra själv hemma (se tips i föregående avsnitt). Det viktiga är att träna regelbundet och utmana balanssystemet utan att det blir farligt. Till en början kan man känna ökad yrsel under övningarna, men det är normalt – hjärnan behöver utsättas för det som utlöser yrseln för att kunna anpassa sig och bli bättre​. Med tiden brukar man märka att man tål rörelser och positioner bättre, yrseltröskeln höjs och vardagsbalansen förbättras.

Hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig

Naprapatlandslaget har legitimerade naprapater som är vana vid att behandla olika typer av yrselbesvär. En naprapat arbetar med att undersöka och behandla muskler och leder i kroppen, särskilt ryggradens och nackens funktion, och kan därför hjälpa vid flera av de yrselorsaker vi beskrivit ovan. Här är några sätt vi på Naprapatlandslaget kan hjälpa dig som besväras av yrsel:

• Grundlig undersökning: Först och främst gör naprapaten en noggrann kartläggning av dina symtom och din sjukdomshistoria, följt av en fysisk undersökning​. Målet är att avgöra om yrseln kan komma från muskuloskeletala problem (t.ex. nacke/käke), eller om den tyder på något som bör utredas av läkare (t.ex. inneröreproblem eller neurologiskt). Naprapaterna på Naprapatlandslaget är kunniga i att känna igen olika yrseltyper – de samarbetar även med läkare vid behov och ser till att du får rätt vårdnivå. I de fall där man misstänker en allvarlig orsak, kommer de hänvisa dig vidare för läkarbedömning först.

• Manuell terapi för nacke och rygg: Om undersökningen visar att nacke, rygg eller käkmuskulatur är spända eller rörelseinskränkta på ett sätt som kan bidra till yrseln, så kan naprapaten sätta in behandling direkt​. Det kan inkludera exempelvis ledjusteringar eller mobilisering – där man med händerna förbättrar rörligheten i stela leder i nacken/ryggen – samt mjukdelsbehandling som massage, stretching och triggerpunktsbehandling av spända muskler. Syftet är att normalisera funktionen i nacke och rygg, så att de rätta signalerna skickas till hjärnan igen. Enligt sjukvårdsrådgivning är yrsel som orsakas av spända nackmuskler ofta möjlig att lindra med just behandling hos fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat​. Naprapatlandslaget har lång erfarenhet av denna typ av behandling. I många fall märker patienter en stabilare känsla och minskad yrsel när nackspänningarna släpper.

• Behandling av kristallsjuka: Flera naprapater inom Naprapatlandslaget har vidareutbildning inom yrsel och balans. De kan utföra diagnostiska tester för kristallsjuka (t.ex. Dix-Hallpike test) och om det visar sig att du har kristallsjuka kan de genomföra de nödvändiga repositionsmanövrarna på plats​. Naprapatlandslaget Kungsholmsgatan i Stockholm har till och med en specialutrustning, en så kallad TRV-stol, för behandling av kristallsjuka​. I denna stol kan terapeuten placera dig i exakt rätt vinklar och lutningar för att snabbt och säkert få kristallerna på plats igen. Fördelen med en sådan metod är att behandlingen kan bli ännu mer effektiv och skonsam jämfört med manuella tekniker​. Generellt sett räcker det ofta med enkla huvudrörelser (som Epleys manöver) för att bota kristallsjukan, vilket Naprapatlandslagets terapeuter är väl förtrogna med. Efter en lyckad behandling av kristallsjuka brukar patienten omedelbart känna att karusellyrseln försvinner, även om viss ostadighet kan dröja sig kvar någon dag. Naprapaten ger då råd om egna övningar hemma för att säkerställa att besvären inte återkommer.

• Rehabilitering och övningar: En viktig del av naprapatens arbete är att ge dig som patient verktyg att själv påverka din situation. På Naprapatlandslaget får du vid behov individuellt anpassade råd om övningar och balansträning. Det kan röra sig om träningsprogram för nacke/axlar om din hållning behöver förbättras, specifika balansövningar om du känner ostadighet, eller kanske avslappningsövningar om stress bedöms bidra till yrseln. Naprapaten kan visa dig enkla grepp för att själv stretcha av nackmuskler eller ge tips på hur du kan förbättra din ergonomi på jobbet​. Allt syftar till att du ska bli starkare och tryggare i din balans och minska risken för framtida besvär.

• Helhetssyn och samarbeten: I och med att yrsel kan ha flera orsaker samtidigt (t.ex. både lite kristallsjuka och lite nackspänning på en gång), är Naprapatlandslagets filosofi att ha en bred ansats. Deras naprapater har kunskap inom både muskel/led-behandling och balanssystemets funktion. Flera av dem har också vidareutbildat sig inom neurologi och rehabilitering. Skulle din yrsel behöva annan vård (som t.ex. läkemedel, öronläkarkonsultation eller psykologhjälp) så hjälper Naprapatlandslaget dig att hitta rätt instans. Men för det stora flertalet med vardaglig yrsel räcker det långt med den kombination av behandling och rådgivning som naprapatin erbjuder. Enligt Naprapatlandslagets egna erfarenhet försvinner yrseln ofta eller minskar betydligt när man behandlar den bakomliggande dysfunktionen i muskler/leder eller balansorgan​.

Naprapatlandslaget kan hjälpa dig genom att undersöka och identifiera orsaken till din yrsel, ge manuell behandling (justering av leder, muskelbehandling, mm) för att åtgärda problem i nacke/rygg eller utföra kristallsjuke-manövrar, samt guida dig i rehabilitering med övningar och livsstilsråd. Målet är att du ska återfå en stabil balans och slippa yrseln i vardagen. Tack vare Naprapatlandslagets team av erfarna terapeuter med specialkompetens inom yrsel och balans, kan du känna dig trygg med att få professionell hjälp​. Du behöver inte “lära dig leva med” yrseln – det finns behandling att få, och Naprapatlandslaget finns där för att hjälpa dig på vägen mot en stadigare tillvaro.